Spelare att hålla ett öga på under Superbowl

Nu är det bara dagar kvar till Superbowl 50. Man kan gissa att de båda lagen, Broncos och Panthers, är taggade till tänderna inför matchen. Det är även jag. Det ska bli intressant att matchen som helhet men också hur det går för olika spelare. Här är några jag tänkte hålla lite extra koll på:

Ligans mest intressanta quarterback har Carolina Panthers i Cam Newton. Han har under hela året och även förra året levererat enormt bra passningar, kanske framförallt på "medeldistans" som tar laget framåt 10-20 yards. Han ger laget en enorm potential att på kort tid förflytta sig över hela planen men utan allt för stor risk för interceptions. 

Som om det inte är nog är Cam Newton Carolinas näst bästa spelare när det gäller att springa med bollen. Så om försvarande lag lyckas täcka alla passmottagare är chansen/risken stor att Cam tar saken i egna händer och springer med bollen - och har på så sätt många gånger ordnat fyra nya försök eller touchdowns. 

Cam Newtons kanske bästa lekkamrat är tight end Greg Olsen. Just positionen TE tycker jag är extra spännande eftersom dessa spelare bör kunna delta i spelet på många olika sätt: blocka (längst ute på offensiva linjen), ta emot kortpassningar och springa med bollen, eller göra sig fri framåt i banan och där ta emot en lite längre passning. Greg Olsen är en bra TE men jag brukar framförallt bli imponerad av hur han lyckas springa oväntade och avancerade "rutter" och gör sig fri på oväntade platser 10-20 yards framåt. Att försvara sig mot honom (och Cam) måste vara en mardröm. 

En personlig favorit i Carolinas offensiva linje är left tackle Michael Oher. Var det någon som såg filmen "The Blind side" med Sandra Bullock i huvudrollen? I så fall förstår ni var jag fått upp ögonen för Oher. 

Oher spelade i flera år i Ravens men hade en dalande kurva och fick sedan flytta runt mellan olika lag i ett par säsonger, men inför 2015 fick han kontrakt med Carolina och han har varit i startuppställningen hela året och gjort det han ska - förhindra sackar av Cam Newton. Kul att Oher kunde komma tillbaka. 

I Carolinas defensiva linje har middle linebacker Luke Kuechly spelat bra hela året. Kanske inte så många interceptions (bara en under grundserien) men han släpper inte igenom rushers allt för ofta och bidrar ofta till att stöka till det för runningbacks och att förhindra passningar. I just slutspelet har Kuechly presterat ännu bättre och bland annat gjort två interceptions, där han direkt tog den ena hela vägen för en TD. Han verkar verkligen vara på gång. 

Men nu blev det väl lite för mycket Carolina på en gång? Har inte Denver några bra spelare?

Jodå, men kanske inte lika "high profile" Som Carolinas stjärnor:

Visst är det kul att se de långa passningarna till en wide receiver som sprungit femtio yards som ett skott och sedan får en passning som landar precis i händerna på honom? Om det är någon som har god chans att göra just detta under Superbowl 50 skulle jag gissa på WR Demaryius Thomas. Hittills denna säsong har han fångat 122 passningar för över 1500 yards. 

Mest framträdande i Denvers försvar är nog outer linebacker Von Miller. Han är bäst i laget på sackar, forcerade och upplockade fumbles. Så ska någon komma åt Cam Newton och kanske t.o.m. knycka en boll av honom eller en runningback så är det nog Miller. 

Klart för SuperBowl!

Det blir Denver Broncos mot Carolina Panthers som möts inSuperbowl 50. Därmed blev det de båda högst rankade lagen i AFC respektive NFC som tog sig hela vägen fram. Det är inte varje år som grundseriens resultat också avspeglas i vem som går till Superbowl. 

Här är en resumé av hur semifinalerna utvecklade sig:

New England Patriots-Denver Broncos 18-20

Jag förväntade mig att Patriots ledda av QB Tom Brady "bara" skulle komma in och leverera. Men Brady hade inte en bra dag och Denvers D-line spelade riktigt bra. Till detta kom att Denvers special teams storspelade - kanske inte med storslagna spel utan finslipade detaljer som får nörden i mig att le. 

Brady kastade bort två bollar i första halvlek samtidigt som Payton Manning gjorde färre misstag än "vanligt" detta år. I halvtid stod det 9-17. Noterbart var bl.a.  att kickern i New England missade en extrapoäng (efter en TD), för första gången på cirka 500 försök (!) vilket senare skulle visa sig ödesdigert. 

I andra halvlek började New England spela mer på gammalt manér; effektiviteten verkade ha kommit tillbaka. Men i kritiska lägen kör man fast och får bara med sig ett field goal från tredje quartern, trots bra spel. 

I fjärde börjar det åter gå grus i maskineriet samtidigt som Broncos börjar få lite medgång. Broncos får till ett FG och leder 12-20 vilket tvingar New England att sikta på en TD och en two-points-convention. (Hade man inte missat extrapoängen tidigare hade det räckt med en "vanlig extrapoäng" för att gå ikapp.)

I sista driven vaknar plötsligt New Englands Gronkowski till och fångar flera "omöjliga" passningar och får till en TD. Allt avgörs på 2-p-c där Tom Brady blir riktigt stressad av försvaret och slutligen kastar bort bollen. Broncos kan sedan kontrollerat låta sista halva minuten på klockan ticka ut och inkassera en SB-plats. Grattis Denver!

Arizona Cardinals-Carolina Panthers 15-49

Det blev närmast utskåpning i Charlotte, natten till måndag svensk tid. Panthers verkar ha kommit ut taggade till tänderna i lagets första Conference final på hemmaplan. (De tre tidigare har de spelat på bortaplan.) Så mycket av den stora snöstormen märkte man inte av som störningsmoment heller. 

Av bara farten och med stor effektivitet fick Carolina 17 poäng på tavlan redan i första kvarten medan Cardinals stod kvar på noll. Carson Palmer, QB i Cardinals, verkade inte riktigt få till något flyt och kastade två tidiga interceptions (av fyra i matchen) och tappade den två gånger när han blev tacklad av det aggressiva försvaret. 

Med drygt två minuter kvar av första halvlek stod det 7-24 när Cam Newton kastade en interception i ett läge där det snarast förväntades ännu en TD. Arizona kontrar med några bra spel och ser ut att ha fått ordning på grejorna när Carson Palmer kastar nästa interception, rakt i armarna på en relativt ensam försvarare i endzone och det blir inga fler poäng i den halvleken. 

Trenden höll i sig i andra halvlek. Flera misstag från Cardinals och effektivitet från Panthers och resultatet drog iväg till 15-49. Ingen riktig spänning kanske men underhållande stora spel från Cam o co.  Inte minst ler jag åt det storslagna spel Carolina får till; det blir riktigt underhållande med springspel i oväntade router och blixtsnabba passningar i luckor som uppstår från ingenstans. Det var skoj att se att laget som spelat glimrande hela säsongen lyckas hålla under genom slutspelet och inte låta (en viss mån av) orutin få ta överhanden. 

Den "doktrin" Panthers verkar luta sig emot är att om man gör 30 eller 40 poäng per match är man per automatik svårslagen eftersom motståndaren måste göra ännu mer - och det tillåter inte Carolina-försvaret. Frågan är nu om Broncos kan överträffa sig själva något enormt - eller om de har något magiskt knep att stoppa poängmaskinen de ställs emot? Jag tvivlar på det. 

Det kan bli en mycket underhållande Superbowl 50 i Santa Clara söder om San Francisco 7 februari!

När är det nog med Johnny Manziel?

Hur mycket tålamod kan man ha med en mycket lovande spelare?

Johnny Manziel, aka Jonny Football, draftades 2014 som #2 av Cleveland Browns. På collage hade han spelat för Texas A&M som QB med strålande resultat och "alla" förutspådde honom en helt lysande karriär i NFL. (Texas A&M är ett av bara två universitet i USA som jag besökt och flera vänner har gått där, så jag fick upp ögonen för Manziel relativt tidigt och jag hoppades att han skulle lyckas, helt enkelt för att jag vet varifrån han kommer.) 

Cleveland behövde verkligen ett break och genom att välja Manziel i draften 2014 skulle de få det. Jonny fick spela ett antal matcher redan sin första säsong även om mycket av den träning och tid som behövs för att framgångsrikt skifta från collage till pro inte hunnits med. Och han levererade ett antal fantastiska prestationer, blandat med nybörjarmisstag. Ganska förväntat egentligen och inget att oroa sig över. 

Problemen hopade sig istället utanför planen. Vissa saker sades officiellt, mycket är bara rykten. Men ganska tydligt är att Manziel har problem att hålla sig ifrån alkohol och att inte festa när det är olämpligt. Under pre-season 2015 fick han behandling för sina alkoholproblem men frågan är om han fullföljde eller avvek därifrån? Under säsongen 2015 har Jonny hanterats konstigt av Browns, om man frågar mig. Ena omgången har han startat, bästa gång har han varit tredje QB efter att ha synts på sociala medier festandes. Det har sällan (aldrig?) varit prestationen på plan som styrt utan vad som hänt utanför plan. Browns lär ha sagt att typ "det här är sista varningen" och liknande flera gånger. 

Nu, under slutspelet - som Browns naturligtvis inte tog sig till - bekräftas det att Jonny inte dykt upp när han skulle få behandling och laget skulle ha sista samlingen för säsongen. Och Browns säger igen att de ska "sätta sig ner och prata" med Manziel. 

Och jag tänker: Har de inte redan sagt att han har fått sin sista varning??? Manziel må vara en unik talang, men har han inte satt sin sista potatis ännu? Är det någon som tror att det kan bli en framgångssaga av Jonny Football längre? Jag gör det då inte. Nu hoppas jag bara att Browns inser att de inte kommer att lyckas, släpper Jonny, glömmer och bara går vidare. Det blir i så fall ett tragiskt öde för en spelare som kunde fått "allt" men som inte lyckades ta chansen, delvis för att omgivningen inte satte ner foten, ställde lite tydliga och raka krav och - viktigast - höll fast vid de konsekvenser som skulle ske om kraven inte infriades. Tragiskt. 

Uppdatering 2016-02-03:

Browns meddelar att Manziel kommer få lämna laget den 9 mars då nästa spelår officiellt börjar.